"Vilken är din favoritbok?"
Vad svarar man på det?
För att göra det enkelt brukar jag kort och gott svara Liftarens guide till galaxen, och det kan jag göra med rent samvete utan att ljuga. Men jag vill varje gång göra mitt svar bra mycket mer komplicerat än så.
Min favoritbok är Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams, det är alldeles sant, men jag tycker egentligen precis lika mycket om Brott och straff av Dostojevskij. Men säger jag det till jämnåriga ser de allt som oftast på mig med frågande min, och säger jag det till äldre tror de att jag vill verka viktigare och smartare än vad jag är. Dessutom; jag läser hellre Liftarens. Den har jag säkert läst över 10 gånger. Brott och straff har jag läst en gång och det lär nog dröja i alla fall ett tag innan jag läser den igen.
Ja, men då är det väl avgjort. Jag tycker bäst om Liftarens guide till galaxen. Så hade nog många ansett. Men nej. Liftarens guide till galaxen, en oerhört oseriös trilogi om fem delar inom genren science fiction kan inte jämföras med en rysk dubbelmördares febervandringar och kval. De är för olika och jag tycker om dem på helt olika sätt.
Vidare vad gäller att besvara den frågan, brukar jag alltid vilja komma in på min favoritförfattare. Min favoritförfattare är varken Douglas Adams eller Fjodor Dostojevskij, utan Haruki Murakami. Inget av de andra verk jag läst av Adams eller Dostojevskij har varit ens i närheten av den briljans som finns i tidigare nämnda verk. Därmed kan jag inte kalla dem för favoritförfattare. En favoritförfattare ska vara en sådan som är jämn, en person vars verk man alltid anser vara fantastiska, eller i alla fall i närheten av fantastiska. I den kategorin ligger än så länge bara Murakami.
Haruki Murakami har dock varken skrivit mina favoritböcker (som tidigare nämnts) eller min favoritberättelse. Ingen av mina två favoritböcker innehåller heller min favoritberättelse. Böckerna är mästerverk, verkligen. Men idéerna kan inte mäta sig med den i Peter Pan och Wendy av J.M. Barrie. Han är definitivt ingen favoritförfattare; språket är ojämnt och bitvis något hackande. Det märks att boken från början var en pjäs.
Men historien. Aldrig har jag stött på en sådan fantastisk idé som den i Peter Pan. En pojke som aldrig växer upp, en grupp borttappade pojkar och framför allt: Neverland. Ett land som alla känner och har besökt, men som varierar från person till person. Antagligen har alla dessa idéer används förr, men ingen har lyckats med det på det sättet som Barrie har.
Och där har ni svaret till varför mina favoritböcker är Liftarens guide till galaxen och Brott och straff, min favoritförfattare är någon som inte skrivit dem och varför deras idéer ändå inte är de bästa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Aaaah så bra svar på en sådan svår fråga :) Jätteintressant att läsa.
LGTG har jag fortfarande inte läst, inte heller Murakami och allra minst Peter Pan ^^'' Men Brott och Straff, den har jag ju läst och gud så himlans bra den är! Och det är som du säger, det är väldigt svårt att jämföra så olika böcker med varandra.
Det är nästan lika svårt att svara på vilken favoritfilm man egentligen har för det är så himlans många olika världar som man möter.
Uhu... Jag vill läsa igen :/
Sv: Jo, insomnia är inte direkt kul. Jag kan ganska lätt somna men jag sover aldrig djupt numera utan bara drömmer. Aldrig utsövd. Men två faktorer till det som stämmer bra överens med mig är stress och dålig motion. Klockrent på båda.
Jätteklyftig text må jag säga, det var jätteintressant att läsa (som jag såg att Martina också sa... XP). :D
Skicka en kommentar